Krönika. Spådomar om förestående befarade lågkonjunkturer har en tendens att bli självuppfyllande. Ständigt matande med undergångsbudskap gör människor försiktiga, ja rent av rädda, och efterfrågan på både det ena och det andra minskar. Och så är den negativa spiralen igång.

Ett ständigt trumpetande i media om att vi befinner oss i en lågkonjunktur är ett lika osant som försåtligt och bedrägligt budskap. När det sker en mindre nedgång i ekonomin beskrivs det som att nu rasar allt och när enstaka företag ser nedgång i efterfrågan, beskrivs det som att näringslivet i allmänhet är i kris. Sanningen är sällan så entydig, men bilden vi matas med i flertalet media är ägnad att minska framtidstron. Väldigt mycket positivt händer ute i näringslivet utan att ge avtryck i spalterna eller sändningarna.

Ganska normal konjunkur

Västsvenska Handelskammrens helt färska konjunkturindikator, grundad på vittnesmål från de västsvenska företagen, visar att vi befinner oss i vad som kan beskrivas som en normalkonjunktur, låt vara en något litet svag sådan. Om man granskar Handelskammarens grafer över läget framgår också tydligt att vi befinner oss långt ovanför både krisen hösten 2008 och den kraftiga nedgången under 2011. Den grafiska bilden avviker kraftigt från den bild vi får för ögonen när vi tar del av den dagliga rapporteringen om ekonomin.

Det är inte ofta som aktörer i samhällsdebatten tillåts tala till punkt eller få fram hela sitt budskap. Det vanliga är att media utnyttjar sin rätt och uppgift att sammanfatta till att välja ut det som ger svarta rubriker och undvika mycket av det som ändå ger perspektiv och hopp.

Vi vill ge hela bilden

Just därför väljer vi på Västsveriges Affärstidning att den är gången, på nyhetsplats här intill (under vinjetten NYHETER), återge hela pressmeddelandet från Handelskammaren så att var och en själv kan ta del av budskapet, av plus och minus i verklighetsbeskrivningen.

Krönika. Det var inte så många år sedan som ett kommunalråd stod på Stora Torget i Borås och inför den församlade menigheten predikade det upprepade mantrat ”vi klara oss själva, vi klarar oss själva”, underförstått att kommunen vare sig behövde småkommunerna runt omkring eller framför allt inte det stora hotfulla Göteborg ”långt borta i väster” (drygt sex mil!). Denna föraktliga inställning var en yttring av ett utbrett lillebrorskomplex av samma sort som fortfarande kommer till uttryck i Göteborg gentemot Stockholm. Så primitivt, så okunnigt och så föga utvecklingsvänligt.

Förnuftet segrar

Visst hade och har Borås stora resurser och många förtjänster, bland annat i form av en gammal genuin entreprenörsanda som skapat och fortfarande skapar många framgångsrika verksamheter och därtill numera ett mycket utvecklat diversifierat näringsliv. Samtidigt var kommunalrådets inställning märklig i en stad som i långa tider, likt Göteborg, livnärt sig på affärer med fjärran länder och verkligen inte klarat sig utan samarbetspartners.

Emellertid har man efter hand tagit sitt förnuft till fånga. Attityderna har förändrats, kanske inte minst med en ny generation i ledningen för näringslivet, och allt fler inser att det är tillsammans som städer, regioner, delregioner och landsändar i Sverige har en chans att hävda sig i en allt snabbare växande globaliserad värld.

Fokus på arbetsmarknadsområdet

Med bildandet av Business Region Borås, efter förebild i Business Region Göteborg, samlar sig nu Sjuhäradskommunerna och några till för att samverka för det gemensamma bästa. Allt mindre fokuserar man på kommungränser, som förstås är ointressanta för både affärer och människors bosättning. Allt mer fokuserar man på arbetsmarknadsregioner, områden där människor och varor med en väl utbyggd infrastruktur kan röra sig.

Viktigt anknyta till huvudorten

Gamla geografiska namn har sitt självklara kulturella värde, men det är klokt att den nya kommunkonstellationen marknadsför namnet Boråsregionen och tonar ner namnet Sjuhärad. Det gör det lättare att knytas till huvudorten, motorn i området, och kunna placeras på kartan. Precis som Västra Götalands län en gång gott kunde fått namnet Göteborgs län och regionen namnet Göteborgsregionen. Men det är en annan historia, som handlar om periferins ovilja för några decennier sedan att bekräfta motorn i centrum.

Krönika. Att järnvägssträckan Ängelholm – Förslöv söder om Hallandsås nu har byggts ut till dubbelspår är bra. Ännu en flaskhals på den viktiga Västskustbanan har byggts bort. Mindre bra är att andra flaskhalsar på linjen mellan Göteborg och Malmö kvarstår – och kommer att så göra även sedan tunneln genom Hallandsås blivit klar om bara tre år. Inte förrän efter 2020 kan man räkna med riktigt snabb och effektiv tågförbindelse på Västkustbanan.

Visst hade det varit lämpligt att Trafikverket och framförallt berörda kommuner utnyttjat tiden så att de sista flaskhalsarna på Västkustbanan var bortbyggda när järnvägstunneln genom Hallandsås äntligen står klar 2015. Lokal obeslutsamhet, brist på framsyn och oenighet om lämplig järnvägssträckning har ställt till stor skada. Vem kunde tro att tunneln genom åsen, som blivit så oerhört försenad, skulle bli klar betydligt tidigare än vissa sträckor ovan mark?

Nödvändig regionförstoring

Enkelspåret genom Varberg är en kvarvarande flaskhals på Västkustbanan. Foto: Gösta Löfström

Västkustbanans utbyggnad till dubbelspår med kapacitet för snabbtåg mellan Göteborg och Malmö/Köpenhamn är efterlängtad och välbehövlig för den regionförstoring som Västsverige så väl behöver. I dag har 85 procent av sträckan dubbelspår. När tunneln äntligen blir klar om blott cirka tre år kommer fortfarande passagerna förbi Varberg respektive Helsingborg att vara flaskhalsar som gör att Västkustbanan inte på många år blir den snabba länk som så väl behövs.

Det är anmärkningsvärt att det i Sverige över tid har investerats så dåligt i infrastruktur och att det fortfarande ska vara så svårt att förstå vikten av att förkorta restiderna, knyta ihop vår glesa befolkning och göra det möjligt att snabbare och enklare nå de kluster, regioner och länder som vi är beroende av.

Det är i sammanhanget också anmärkningsvärt att vi fortfarande inte har fullt utbyggd motorväg mellan landets tre största städer och tillväxtområden. Få länder i Europa har den situationen.

Kommunal glädje

Kommunalrådet Åsa Herbst (M) i Ängelholm uttrycker, nu när järnvägen Ängelholm – Förslöv blivit klar, stor glädje över att dubbelspåret förbättrat Ängelholms, nordvästra Skånes och hela regionens goda kommunikationsmöjligheter. Flygplats, Europaväg och dubbelspårig tågförbindelse utmed Västkustbanan ger utmärkta förutsättningar för både in- och utpendling, säger hon.

Fler borde ha bäddat för att ganska snart kunna göra liknande uttalanden i sina kommuner.

GÖSTA LÖFSTRÖM

Krönika. Visst verkar det lovande. Regeringen börjar intressera sig för den västsvenska infrastrukturen. Både för vägnätet, järnvägen och sjöfarten.

Nyligen blev det klart att riksväg 40 ska byggas färdigt som motorväg de sista 17 mötesdrabbade kilometerna mellan Borås och Ulricehamn. Även om det dröjer 3,5 år tills vägen är klar, är klartecknet ett mycket stort steg framåt, för såväl trafiksäkerheten som för utvecklingen av den västsvenska arbetsmarknadsregionen.

Underlättar pendlingen

Även om bilresan mellan Göteborg och Ulricehamn kanske bara blir fem minuter kortare, men klart under timman, så ökar säkerheten, bekvämligheten och inte minst gagnar det energiförbrukningen. Det är inte bara så att ulricehamnare nu lättare kommer att kunna pendla från naturskönt boende i Ulricehamn till arbetstillfällen i Göteborg. Även pendling mellan Borås och Ulricehamn underlättas.

Helt nyligen tydliggjorde infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M)  regeringens samarbete med sjöfartsnäringen i syfte att skapa vettig konkurrensneutralitet för svenska redare. Det är bara att hoppas att svensk sjöfart, som föregångare i bland annat miljöhänseende, inte ska fortsätta drabbas så att man tvingas flagga ut mer än som redan skett.

Nu har också frågan om snabbtåg i Västsverige lyfts upp på bordet. Trafikverkets Kapacitetsutredning, som gjorts på uppdrag av regeringen, talar om en ny järnväg mellan Göteborg och Borås via Landvetter Airport som en högt prioriterad sak. Den, som inte ens finns med i gällande planer, beskrivs nu av myndigheten som viktig. Även om Catharina Elmsäter-Svärdh vid en konferens i Göteborg häromdagen inte gav några löften, så visade hon sig förstå behovet, inte minst av trafiken till flygplatsen. Även österifrån finns samma behov.

Pågående klimatförändring

Göteborgsregionen har länge varit eftersatt när det gäller infrastrukturen. Till stor del har regionen sig själv att skylla med den konfrontation man attitydmässigt haft mot huvudstaden och de beslutande instanserna på riksnivå.

Kanske börjar klimatet förändras med nya generationer vid spakarna. Kanske är det snart slut med den attityd att ”vi klarar oss själva”, som funnits i både Göteborg gentemot huvudstaden och i Borås gentemot Göteborg.

Regionförstoring är nödvändigt, Göteborg behöver sitt omland för att hävda en västsvensk region internationellt och ”skovlarna” i det västsvenska vattenhjulet, Sjuhärad, Skaraborg och Fyrbodal, ja även norra Halland, behöver sitt nav.

I dag ingår vare sig Borås, Trollhättan eller Uddevalla i Göteborgs funktionella arbetsmarknadsregion. För det krävs mindre än en timmas bekväm och praktisk resväg.

Vill införlivas i Storgötebor

Trollhättan har om ett halvår både motorväg och dubbelspårig järnväg till Göteborg. Så välkommet med den situation som stadens näringsliv just nu befinner sig i. Borås har redan expressbussar med tio minuters intervall på motorväg i rusningstrafik och åtminstone ett hopp om en framtida fungerande järnväg. I Uddevalla talar man allt mer om att man, utöver befintlig motorväg, vill ha snabb järnväg så att man kan införlivas i Storgöteborg.

Visst går det i väsentliga avseenden åt rätt håll med den västsvenska regionen, både konkret och mentalt. Den region som formellt formerades för 13 år sedan och som nu börjar göra sig gällande som en naturlig sammanhållen enhet.

Krönika. I Sverige finns ingen motorvägsförbindelse mellan landets två största städer, Stockholm och Göteborg, inte ens en helt utbyggd mötesfri väg. Vårt land är i detta avseende unikt i Europa.

Gösta Löfström är redaktör för Västsveriges Affärstidning

Många bär ansvaret för den skandalöst dåliga satsningen på kommunikationer på både vägar och järnvägar genom åren. Det handlar om underlåtenhetssynder, som resulterat i att många människor dödats och skadats i trafiken i onödan och att näringslivet haft dåliga förutsättningar för angelägna transporter. Den bristande infrastrukturen har försvårat för den regionförstoring som är nödvändig för den (väst)svenska konkurrenskraften och för att människor ska kunna ta de arbeten som passar och för näringslivet att knyta till sig bästa möjliga kompetens.

Läs hela artikeln »

Krönika.Det är dags att se ljuset. Inte bara i tunneln utan också det ljus som faktiskt finns runt omkring oss och mitt framför näsan. Visst råder det en skuldkris i Europa och viss finns det en betydande finansiell oro i världen.

Gösta Löfström är redaktör för Västsveriges Affärstidning

Men det pågår, trots allt, samtidigt ett liv i realtid med efterfrågan, produktion, konsumtion och därav snurrande hjul. Många företag upplever faktiskt bättre utveckling än någonsin.

Domedagsrubrikerna har vi sett länge nu, under stor del av det gångna året, och många har skrämts till att bli defensiva, rädda att investera, rädda att konsumera och rent av rädda att arbeta. Det har till och med gått så långt att myndigheter och organisationer hemfaller åt att publicera sig med svarta rubriker. Möjligen i en märklig strävan att leva upp medias dramaturgi.

Läs hela artikeln »

KRÖNIKA. Konjunkturen är fortfarande stark i Västsverige. Antalet konkurser fortsätter att minska och exporten fortsätter uppåt. Varsel och privat konsumtion utvecklas positivt.

Gösta Löfström är redaktör för Västsveriges Affärstidning

Det är över lag en positiv beskrivning, som både Västsvenska Handelskammaren och Svenskt Näringsliv gör i sina respektive konjunkturbeskrivningar, men oron för eventuella kommande kriser, för en försämrad konjunktur, gör att många blir återhållsamma, avstår istället för att satsa, och nedgången riskerar att bli självuppfyllande. Som så ofta.

Nu talar också Svenskt Näringsliv i något som liknar domedagstermer, även om man bekräftar att företagen, inte minst de västsvenska, till klart övervägande delen bedömer det närmaste halvåret som positivt när det gäller produktion, försäljning och investeringar.

Läs hela artikeln »

KRÖNIKA. Det byggs på tok för få bostäder i Sverige. Faktiskt minst i Europa för närvarande. Det är allvarligt. Det skapar problem för tillväxten och hela samhällsutvecklingen. Och vi riskerar att få en bostadslös generation, dagens ungdomar.

Marie Louise Aaröe är skribent inom bland annat ämnena bygg och arkitektur och delägare i Västsveriges Affärstidning.

-Bostadsförsörjningen och infrastrukturbyggnationen kommer att vara de största samhällsfrågorna framöver. Det säger Gunnar Ivarson, grundare av Wäst-Bygg, Sveriges största familjeägda byggföretag, och sedan många år mycket engagerad i ett flertal sammanhang inom byggbranschen.

Läs hela artikeln »