Sigurd Bronger, Ted Hesselbom och Tomas Söderberg vid tillkännagivandet av 2012 års pristagare till världen största designpris. Foto: Marie Louise Aaröe

Den norske smyckeingenjören Sigurd Bronger är 2012 års mottagare av Torsten och Wanja Söderbergs pris på en miljon kronor.

Röhsska museets prisnämnd med medel från Torstens Söderbergs och Ragnar Söderbergs stiftelser delar varje år ut världens största designpris till Nordiska konstnärer. I år gick priset till Norge.

-Sigurd Bronger  förändrade min bild av vad som är möjligt, säger Ted Hesselbom, museichef på Röhsska museet. Han är en smyckeformgivare som verkar småskaligt och finkänsligt genom hela 1900-talets mekaniska industrialism och samtidigt med humor, kärlek till materialet och tiden och det finslipade.

Vi ser alla förundrade på den samling av ”smycken” som Sigurd Bronger har skapat, för det är inte smycken i traditionell mening. Många av skapelserna är broscher i olika skepnader, kanske en tvål, en smily, eller varför inte ett förstoringsglas att sätta på fläcken som du just fick på kavajen eller tröjan.

Brongers smycken berör. De är lekfulla och mekaniska med inspiration från instrument och maskiner och ofta överraskande.

Den tekniska designen går i samklang med våra vardagliga föremål, men här på ett helt nytt och humoristiskt sätt. Tänk att få ett sprut av vatten från den du står och pratar med. Föremålet, ser suspekt ut och det är det. Man ska inte känna sig säker med ett smycke från Sigurd Bronger. Självklart inbjuder varje upplevelse till nya närmare kontakter och det är kanske det som Sigurd Bronger vill uppnå.

Det ligger många timmars tankar bakom varje smycke, mellan tre och fyra skapar han per år, föremål som är lokala, långsamma och med en lång hållbarhet.

-När jag ser och berör Brogers smycken känner jag mig som en liten pojke som besöker ett tivoli eller kanske fångas upp av en sagomekanisk värld, beskriver Ted Hesselbom sin upplevelse.

Bjuder på en resa

Priset handläggs av Röhsska museet och delas ut i samband med en högtidlighet på muséet i Göteborg den 5 november 2012. Prisnämnden består av representanter från de fem nordiska länderna.

Prisnämndens motivering lyder:

Sigurd Bronger är smyckeingenjör med en lång meritlista i samklang med sin födelseort Oslo och Amsterdam

”Årets pristagare är smyckeingenjör. Med sina objekt bjuder han oss med på en resa i ett mekaniskt sagolandskap fullt av pojkdrömmar och romantiska lustfyllda spratt. Sigurd Bronger tar oss tillbaka till industrialismens tidiga formspråk och renässansens uppfinningar. Eller till framtidens utopiska visioner. Tid är ett material vid sidan om ädla mataller, diamanter och trä, allt noga utvalt och bearbetat under en lång gedigen process”

Tidigare pristagare

De senaste årens pristagare är: 2011 Henrik Vibskov, Danmark, 2010 Designgruppen Front, Sverige, bestående av Charlotte von der Lancken, Anna Lindgren och Sofia Lagerkvist.

MARIE LOUISE AARÖE

Sigurd Bronger, Ted Hesselbom och Tomas Söderberg vid tillkännagivandet av 2012 års pristagare till världen största designpris. Foto: Marie Louise Aaröe

Den norske smyckeingenjören Sigurd Bronger är 2012 års mottagare av Torsten och Wanja Söderbergs pris på en miljon kronor.

Röhsska museets prisnämnd med medel från Torstens Söderbergs och Ragnar Söderbergs stiftelser delar varje år ut världens största designpris till Nordiska konstnärer. I år gick priset till Norge.

-Sigurd Bronger  förändrade min bild av vad som är möjligt, säger Ted Hesselbom, museichef på Röhsska museet. Han är en smyckeformgivare som verkar småskaligt och finkänsligt genom hela 1900-talets mekaniska industrialism och samtidigt med humor, kärlek till materialet och tiden och det finslipade.

Vi ser alla förundrade på den samling av ”smycken” som Sigurd Bronger har skapat, för det är inte smycken i traditionell mening. Många av skapelserna är broscher i olika skepnader, kanske en tvål, en smily, eller varför inte ett förstoringsglas att sätta på fläcken som du just fick på kavajen eller tröjan.

En sagomekanisk värld

Brongers smycken berör. De är lekfulla och mekaniska med inspiration från instrument och maskiner och ofta överraskande.

Den tekniska designen går i samklang med våra vardagliga föremål, men här på ett helt nytt och humoristiskt sätt. Tänk att få ett sprut av vatten från den du står och pratar med. Föremålet, ser suspekt ut och det är det. Man ska inte känna sig säker med ett smycke från Sigurd Bronger. Självklart inbjuder varje upplevelse till nya närmare kontakter och det är kanske det som Sigurd Bronger vill uppnå.

Det ligger många timmars tankar bakom varje smycke, mellan tre och fyra skapar han per år, föremål som är lokala, långsamma och med en lång hållbarhet.

-När jag ser och berör Brogers smycken känner jag mig som en liten pojke som besöker ett tivoli eller kanske fångas upp av en sagomekanisk värld, beskriver Ted Hesselbom sin upplevelse.

”Bjuder på en resa”

Priset handläggs av Röhsska museet och delas ut i samband med en högtidlighet på muséet i Göteborg den 5 november 2012. Prisnämnden består av representanter från de fem nordiska länderna.

Prisnämndens motivering lyder:

Sigurd Bronger är smyckeingenjör med en lång meritlista i samklang med födelseorten Oslo och Amsterdam.

”Årets pristagare är smyckeingenjör. Med sina objekt bjuder han oss med på en resa i ett mekaniskt sagolandskap fullt av pojkdrömmar och romantiska lustfyllda spratt. Sigurd Bronger tar oss tillbaka till industrialismens tidiga formspråk och renässansens uppfinningar. Eller till framtidens utopiska visioner. Tid är ett material vid sidan om ädla mataller, diamanter och trä, allt noga utvalt och bearbetat under en lång gedigen process”

Tidigare pristagare

De senaste årens pristagare är: 2011 Henrik Vibskov, Danmark, 2010 Designgruppen Front, Sverige, bestående av Charlotte von der Lancken, Anna Lindgren och Sofia Lagerkvist.

MARIE LOUISE AARÖE

Micael Törnblom vann Venture Cup Väst. Foto Anna Sigvardsson/Venture Cup

Micael Törnblom från Halmstad med företaget CYTO365 vann priset Bästa affärsplan på Venture Cup Västs regionfinal den 10 maj. Micael har patenterat en ny felsäker ventil som förhindrar blodpropp samt luftemboli hos patient vid behandling med cellgifter.

Företaget belönades under torsdagskvällen med 200 000 kr samt en biljett till Venture Cups Sverigefinal.

– Idén uppkom när jag befann mig på sjukhuset då min flickvän fick behandling av bröstcancer. Jag studerade hur sjuksköterskan kopplade ihop fyra droppåsar till ett IV–set med en ventilkonstruktion och hur hon öppnade och stängde ventilerna i rätt ordning. Jag insåg snabbt att här kan ett fel inträffa och frågade om det fanns en anledning till att ventilen tillåter att man kan öppna flera flöden samtidigt? Svaret var absolut nej, cellgifterna är redan färdigblandade i droppåsarna och får inte blandas. Inom kort hade jag utvecklat en ventil som endast tillåter ett flöde av cellgift åt gången, säger Micael Törnblom.

Fler priser

Ytterligare fem priser delades ut inför publiken på Biograf Draken i Göteborg. Andra pris på 100 000 kr gick till företaget AppBooster, som har tagit fram en molnbaserad applikationsplattform. Velit Biologics tog hem tredje pris på 50 000 kr. Företaget utvecklar en cancermedicin, som kväver tumörer.

Biofrigas tog hem Miljö & Energipriset med sin anläggning för uppgradering och förvätskning av biogas. Heaven Can Wait belönades med pris i Socialt Entreprenörskap för sin affärsidé att hjälpa ålderdomshem att göra kostnadseffektiviseringar för att få mer pengar över till kvalitetshöjande åtgärder.

De två företagen Beliqua och AlbaGreen delade på Mat&Hälsa-priset. Beliqua erbjuder dryckesbranschen ett lätthanterligt och hållbart sätt att rena och separera partiklar från vätskor. AlbaGreens marknadsför en substans med kolesterolsänkande egenskaper för livsmedelsprodukter.

Final på Operan

CYTO365, AppBooster och Velit Biologics går nu vidare till Venture Cups Sverigefinal den 14 juni på GöteborgsOperan, där tolv finalister från fyra regioner gör upp om titeln Sveriges nästa tillväxtföretag.

Mer än 500 personer deltog vid regionfinalen. Foto: Anna Sigvardsson/Venture Cup

Det är Svenska Mässan, mediakoncernen Mentor Online och näringslivsorganisationen SMGC (Sustainability and Maintenance Global Center) som inlett ett omfattande samarbete.
Syftet är att bidra till svensk ekonomis långsiktiga konkurrenskraft genom att identifiera och sprida idéer om teknisk och ekonomisk hållbarhet. Särskilt fokus läggs på underexponerade möjligheter.

Under varumärket Sustainability Circle arrangeras tre årliga konferenser och en gemensam nyhetsspridning via ett magasin och andra informationskanaler.

–Konkurrensen hårdnar. Det gäller såväl privat som offentlig sektor. Både företag och offentliga förvaltningar måste ta tillvara alla möjligheter till en långsiktig och hållbar lönsamhet, säger Mikael Heinig, VD och huvudägare för Mentor Online. Det kommer vi att bidra till.

–Svensk ekonomi behöver nya mötesplatser och nya mötesformer, som ett komplement till det vi redan erbjuder, säger Fredrik Thanche, affärsutvecklingschef på Svenska Mässan. Det personliga mötet är en viktig ingrediens liksom samverkan mellan olika medier. Det här samarbetet skapar förutsättningar för att sätta fokus på frågeställningen om teknisk och ekonomisk hållbarhet.

Vill sprida bra idéer

Anders Källström är ordförande i SMGC.

–Dels behöver experter träffas och byta erfarenheter. Det är alldeles för många som löser likartade problem på var sitt håll, säger SMGC:s ordförande Anders Källström. Om Sustainability Circle leder till att nya utvecklingsprojekt initieras har vi lyckats.

–Vi vill att bra idéer blir kända hos högre beslutsfattare. Det är alldeles för många bra tankar som filtreras bort mellan olika avdelningar och organisatoriska nivåer.

Det första gemensamma evenemanget blir Sustainability Circle Meeting i Trollhättan den 30 och 31 maj. Fokus ligger på hur underhåll kan bidra till hållbar lönsamhet. 
För mer information se www.sustainabilitycircle.se

Nybildat kluster

SMCG är en idéburen organisation, ett kluster av företag, förvaltningar, föreningar och högskolor som tillsammans verkar för att utveckla och stödja underhåll som en viktig del i en hållbar utveckling.

Börje Ohlin är vd i Terrigio.

Det är inom det nationella Vinnova-programmet Forska & Väx som start up-företaget inom Gothia Science Park i konkurrens med 340 andra företag fått forskningsstöd.

-Vi har slitit i över två år för att kunna genomföra en verifiering av vår patenterade bevattningslösning, säger bolagets vd Börje Ohlin. Vår teknik är väl lämpad för områden där vattentillgången är låg, men behovet av bevattning stor.

Terrigio AB är ett av dryga 20-talet start-ups i Gothia Science Park. Bolaget arbetar med en unik form av bevattningsteknik som bland annat innebär stora besparingar avseende mängden vatten som nyttjas.

Under maj månad startar bolaget ett projekt i Spanien för att bekräfta systemets funktion under verkliga förhållanden.

-Vi genomför projektet i samarbete med en spanskt universitet och har hjälp med koordinering och uppföljning av Bo Stenberg, som är forskningsledare på Sveriges Lantbruksuniversitet i Skara, berättar Börje Ohlin.

Vinnova bidrar med 500.000 kronor.

-Det känns riktigt gott, för vi satsar cirka en miljon kronor själva. Att vi får detta stöd gör det möjligt att genomföra den planerade forskningen som ska säkerställa systemets tillförlitlighet. Därefter kan vi på allvar börja sälja lösningen på den internationella marknaden. Inledningsvis i Spanien och USA.

Tio företag är nominerade. Foto: Anna Sigvardsson Venture Cup

Tio affärsplaner är nominerade till regionfinalen i Venture Cup i Göteborg den 10 maj. De har valts ut bland 380 tävlingsbidrag. Sverigefinalen hålls på GöteborgsOperan den 14 juni.

Bland de affärsplaner som tävlar om titeln ”Västsveriges nästa tillväxtföretag” finns tydliga trender av mer hållbara lösningar/alternativ till befintliga produkter samt nydanande digitala lösningar.

-Att dessa trender genomsyrar de nominerade bidragen ser vi inte som en slump då vi sett en tydlig ökning av affärsidéer inom IT-området där framförallt idéer om nya appar har exploderat, säger Ann Svensson, marknadsansvarig i Venture Cup Väst.

-Att verka för hållbar tillväxt är en del av Venture Cups vision och många av de affärsidéer vi får in till tävlingen har med hållbarhet som ett viktigt element i sin verksamhet. Då jag pratar med andra organisationer som Ung Företagsamhet så har även de noterat att hållbarhet är ett allt mer förekommande inslag i sina elevers affärsidéer.

Ann Svensson är marknadsansvarig i Venture Cup Väst.

Nominerade affärsplaner:

AppBooster: Molnbaserade distributionsplattformar ger apptillverkare, distributörer, återförsäljare och företag ett kraftfullt verktyg för enkel distribution, licenshantering, betalning, provisionering och övervakning av företagsanpassade mobila appar.

Beliqua: Erbjuder dryckesbranschen lätthanterligt och hållbart metod att rena och separera partiklar från vätskor, lösningar där inga tillsatser eller energikrävande processer krävs. Istället används och förstärks naturens egna fysiska och kemiska lagar.

Biofrigas: Utvecklar en anläggning för uppgradering och förvätskning av biogas. Flytande biogas är enklare och billigare att transportera än biogas i gasfas. En pilotanläggning ska byggas tillsammans med Borås Energi och Miljö.

Cryptango: Erbjuder unika produkter som skyddar mot cyberattacker mot informationssystem inom kritiska infrastrukturer.

CYTO365: Utvecklar en patenterat en felsäker ventil som förhindrar blodpropp samt luftemboli hos patient vid behandling med cellgifter.

ForMembers: Erbjuder kundklubbar en marknadskanal i mobilen. Genom bland annat positionsbaserad kommunikation nås kunden på rätt plats, vid rätt tidpunkt.

Intellego Technologies: Utvecklar patenterade UV-indikatorer vilka möjliggör för personer att se när de börjar bränna sig i solen, ett nytt sätt att förebygga hudcancer.

Panelito:
Klimatsystem som sänker en kommersiell fastighets totala energikonsumtion för uppvärmning och kyla och skapar ett behagligare inomhusklimat.

Skipac: Ett skidfodral för längdskidor som kan omvandlas till en midjeväska för valla och vätska under själva skidturen.

Velit Biologics: Utvecklar en cancermedicin som kväver tumörer genom att hugga av dess näringstillförsel via blodkärl.

Ulf Brogren är vd för Promimic

-Detta är ett viktigt steg i vår satsning mot den amerikanska implantatmarknaden som är världens största, säger Ulf Brogren, vd för Promimic.

Bolaget licensierar ut en ytbeläggningslösning till implantatindustrin. Promimics innovativa teknologi är en unik våtkemisk metod för att producera nano-partiklar av hydroxylapatit (HA), som kan användas för att belägga implantat så att de integreras bättre och snabbare med benvävnad. HA efterliknar genom storlek, form, struktur och kemi det hårda i benet. Ytans likhet med mänskligt ben gör det är lättare för kroppens egna benceller att läka fast implantatet.

Göteborgsföretaget har sedan tidigare patent på produkten i bland annat Sverige, Israel, Kina och Ryssland. Bolaget startades 2004 av två Chalmersforskare och Chalmers Innovation. Huvudägare idag är förutom grundarna även Karolinska Development, Almi Invest Västsverige och Innovationsbron. Promimic har tidigare av tidningarna Affärsvärlden och Ny Teknik utmärkts som ett av Sveriges hetaste unga teknikföretag.

Oljehamnen byter namn. Foto: Göteborgs Hamn

Syftet med namnbytet är att visa på att det finns mer än bara olja i Oljehamnen. Här hanteras och produceras även till exempel etanol, biooljor, metanol med mera.

-Vi vill markera att vi uppmuntrar utvecklingen mot allt mer förnyelsebart. Nu när dessutom både LNG och biogas kommer att hanteras i hamnen inom en snar framtid ligger namnbytet helt rätt i tiden, säger Jill Söderwall, chef för Energihamnen i Göteborgs hamn.

Ytterligare ett skäl till namn bytet är att ordet ”oil” sällan används i internationella sammanhang. Istället pratar man om crude (råolja), fuels eller energy products.
Under senare år har alternativa energislag i Energihamnen ökat.

-En viktig del av omprofileringen är att vi nu kommer att följa upp volymerna på en mer detaljerad nivå för att kunna följa och rapportera om utvecklingen, säger Jill Söderwall.

Det handlar inte bara en ”bred allmänhets” världsbild utan även skolans, politikernas och de kommunala tjänstemännens bild av hur världen ser ut. Ändå är det få eller ingen i debatten som talar om medias roll för utfallet av Svenskt Näringslivs årliga ranking av kommuner efter hur bra det lokala företagsklimatet är. Sambandet i statistiken är tydligt; av företagen upplevd negativ attityd hos media följs av negativ attityd hos allmänheten, skolan och i kommunernas korridorer.

Skiljer på attityd och förmåga

Medias roll är förvisso att granska och ifrågasätta sin omvärld, men det betyder inte att man behöver ha en negativ attityd. När företagen i Svenskt Näringslivs undersökning uttalar sig om medias attityder så betygsätter man just attityderna, inte mediaföretagens förmåga att utföra ett professionellt arbete.

I de västsvenska kommuner, där företagsklimatet beskrivs som bra, upplevs också attityderna från media, allmänheten, politiker och tjänstemän som bättre än i kommuner med upplevt dåligt företagsklimat.

Sannerligen inget särintresse

Den utbredda negativa attityden från västsvenska media är anmärkningsvärd eftersom den här landsändan och flera av de stora orterna är del av basen för företagande och entreprenörskap i landet. Det är här som entreprenörskapet frodas, innovationerna ofta tas fram och den välståndsbyggande företagsamheten utvecklas.

På vilket sätt tar de starka mediehusen ansvar för en positiv grundsyn på näringsliv och företagande, utan att för den skull tappa i förmåga att utföra en professionell rapportering om dessa? Näringslivet är absolut inte något särintresse utan ett högst legalt och centralt samhällsintresse, en förutsättning för det välfärdssamhälle som alla tar för givet.

Medias attityd påverkar

Företagen i kommuner med bra placering i rankingen såsom Vårgårda, Härryda, Kungsbacka, Herrljunga och Bollebygd har inga bekymmer med attityderna i media eller de nämnda samhällsgrupperna. Medan företagen i kommuner med dålig eller sjunkande placering har synpunkter på attityderna, inte minst från media. Det gäller t ex Göteborg, Trollhättan, Uddevalla och Ulricehamn, orter som också är utgivningsorter för dominerande lokala medier.

Företagen i utgivningsorterna Borås och Skövde ger en annan bild av media. Där uppfattas medias attityder positivare relativt flertalet kommuner. Och sannolikt är inte professionaliteten sämre där. Precis som den inte kan antas vara sämre i Stockholm och Malmö, där medias attityder till företagande enligt Svenskt Näringslivs undersökning är positivare än i t.ex. Göteborg.

Den som vill bilda sig en egen uppfattning kan söka sin favoritkommun och göra jämförelser på www.foretagsklimat.se

De västsvenska företagarna har en positiv syn på utvecklingen på både kort och lång sikt. Precis som under årets två första månader är företagarna mest positiva på lång sikt. Dessutom är ökningen återigen störst på lång sikt.

-Det kan tolkas som att företagen ser en högkonjunktur vid horisonten. Liknande förhållande mellan synen på kort och lång sikt upplevde vi under hösten 2009, när det började vända efter finanskrisen, säger Johan Trouvé, som är vd för Västsvenska Handelskammaren, som dock garderar sig:

-Det betyder inte att vi kan förutsätta att vi är på väg in i en högkonjunktur. Mycket kan hända som gör att situationen snabbt förändras, framförallt med tanke på den osäkerhet som fortfarande finns i världsekonomin

Den västsvenska konjunkturen är i stor sett oförändrad i jämförelse med månaden innan. Exporten är fortsatt stark. I februari uppmättes den tredje högsta noteringen någonsin, för mars är siffrorna ännu högre, den näst högst uppmätta sedan Handelskammarens mätningar började 1998.

Även konsumtionen var stark i Västsverige i mars. Den högsta noteringen på över sex månader, i nivå med de konsumtionsnivåer vi hade innan finanskrisen slog till.

200 företagare säger sitt

2003 presenterade Västsvenska Handelskammaren den västsvenska konjunkturindikatorn för första gången. Den erbjuder en ögonblicksbild av den västsvenska konjunkturen. Cirka 200 västsvenska företagsledare ingår i Handelskammarens konjunkturpanel. Varje månad gör de en bedömning av konjunkturen på tre och tolv månaders sikt.