Nyligen blev det klart att riksväg 40 ska byggas färdigt som motorväg de sista 17 mötesdrabbade kilometerna mellan Borås och Ulricehamn. Även om det dröjer 3,5 år tills vägen är klar, är klartecknet ett mycket stort steg framåt, för såväl trafiksäkerheten som för utvecklingen av den västsvenska arbetsmarknadsregionen.

Underlättar pendlingen

Även om bilresan mellan Göteborg och Ulricehamn kanske bara blir fem minuter kortare, men klart under timman, så ökar säkerheten, bekvämligheten och inte minst gagnar det energiförbrukningen. Det är inte bara så att ulricehamnare nu lättare kommer att kunna pendla från naturskönt boende i Ulricehamn till arbetstillfällen i Göteborg. Även pendling mellan Borås och Ulricehamn underlättas.

Helt nyligen tydliggjorde infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M)  regeringens samarbete med sjöfartsnäringen i syfte att skapa vettig konkurrensneutralitet för svenska redare. Det är bara att hoppas att svensk sjöfart, som föregångare i bland annat miljöhänseende, inte ska fortsätta drabbas så att man tvingas flagga ut mer än som redan skett.

Nu har också frågan om snabbtåg i Västsverige lyfts upp på bordet. Trafikverkets Kapacitetsutredning, som gjorts på uppdrag av regeringen, talar om en ny järnväg mellan Göteborg och Borås via Landvetter Airport som en högt prioriterad sak. Den, som inte ens finns med i gällande planer, beskrivs nu av myndigheten som viktig. Även om Catharina Elmsäter-Svärdh vid en konferens i Göteborg häromdagen inte gav några löften, så visade hon sig förstå behovet, inte minst av trafiken till flygplatsen. Även österifrån finns samma behov.

Pågående klimatförändring

Göteborgsregionen har länge varit eftersatt när det gäller infrastrukturen. Till stor del har regionen sig själv att skylla med den konfrontation man attitydmässigt haft mot huvudstaden och de beslutande instanserna på riksnivå.

Kanske börjar klimatet förändras med nya generationer vid spakarna. Kanske är det snart slut med den attityd att ”vi klarar oss själva”, som funnits i både Göteborg gentemot huvudstaden och i Borås gentemot Göteborg.

Regionförstoring är nödvändigt, Göteborg behöver sitt omland för att hävda en västsvensk region internationellt och ”skovlarna” i det västsvenska vattenhjulet, Sjuhärad, Skaraborg och Fyrbodal, ja även norra Halland, behöver sitt nav.

I dag ingår vare sig Borås, Trollhättan eller Uddevalla i Göteborgs funktionella arbetsmarknadsregion. För det krävs mindre än en timmas bekväm och praktisk resväg.

Vill införlivas i Storgötebor

Trollhättan har om ett halvår både motorväg och dubbelspårig järnväg till Göteborg. Så välkommet med den situation som stadens näringsliv just nu befinner sig i. Borås har redan expressbussar med tio minuters intervall på motorväg i rusningstrafik och åtminstone ett hopp om en framtida fungerande järnväg. I Uddevalla talar man allt mer om att man, utöver befintlig motorväg, vill ha snabb järnväg så att man kan införlivas i Storgöteborg.

Visst går det i väsentliga avseenden åt rätt håll med den västsvenska regionen, både konkret och mentalt. Den region som formellt formerades för 13 år sedan och som nu börjar göra sig gällande som en naturlig sammanhållen enhet.

-Min övergripande målsättning, när vi talar om framtid, är att man ska komma fram i tid, säger Catharina Elmsäter-Svärdh, som duckar när det gäller besked om höghastighetståg i Sverige och om nya alternativa finansieringsformer.

-Min ambition är att man ska kunna åka över huvud taget, att komma fram i tid i ett jämnt flöde och då är det inte bara tal om hastighet. Framför allt måste vi få till ett förtroende för infrastrukturen och jag tänker inte sitta med armarna i kors.

Det var Västsvenska Handelskammaren och Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) som arrangerat ett seminarium i Göteborg om framtidens järnvägsförbindelser, kallad ”Järnväg i väst, om stambanor och höghastighetsbanor”.

Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd och Trafikverkets stf generaldirektör Lena Erixon fanns på plats, liksom järnvägsexpertis från bland annat Chalmers, KTH, Örebro Universitet, Bombardier, Stora Enso Logistics och COINCO North, som berättade om höghastighetsbanor i världen, strategier för höghastighetsbanor i Sverige och Norge, om det svenska projektet Gröna Tåget och om visioner om regionförstoring och effektiva godstransporter.

Boråsbanan har lyfts fram

Trafikverkets Kapacitetsutredning, som gjorts på uppdrag av regeringen, presenterades nyligen. Där konstateras bland annat att utbyggd snabb dubbelspårig järnväg mellan Göteborg och Borås via Landvetter storflygplats hör till de mest angelägna infrastrukturprojekten i Sverige och att höghastighetståg är en viktig förutsättning för att lösa kommunikationen mellan framför allt Sveriges tre storstäder och frigöra kapacitet för effektiva godstransporter.

Handelskammarens vd Johan Trouvé uttryckte inför seminariet förhoppningen ”att Göteborg i framtiden kommer att ligga närmare Oslo, Köpenhamn och Stockholm” än nu. Det som hägrar är möjligheten att från Göteborg med tåg kunna komma till Oslo på 1.10h (mot 4 h i dagsläget), Köpenhamn 1.20h (3 h) och Stockholm 2h (3h).

-Med snabbare tåg kommer det att bli lättare för befolkningen att hitta spännande jobb, när nordens storstäder knyts samman.

Obesvarade frågor

-Det är bra att vi har fått beslut om utbyggnad av Hamnbanan och om att regeringen är villig att testa nya finansieringsalternativ. Det vi nu måste få besked om är tidpunkten: När sätts spaden i marken?

-Dessutom vill vi också ha klartecken om hur det blir med järnvägssträckan mellan Göteborg och Borås. Den är verkligen dålig. Det är bra att en utbyggnad har föreslagits i kapacitetsutredningen precis som vi efterfrågade, men när sätts spaden i marken? Samma fråga gäller Västra Stambanan. För både regionens och landets bästa måste stambanan förbättras.

-Jag skulle vilja ha en särskild utredning om snabbtåg utmed västkusten som binder ihop Oslo, Göteborg och Köpenhamn. Någon sådan finns inte planerad hos Trafikverket eller beställd av regeringen. En utredning kan inte vänta 25-30 år, utan måste komma i gång inom de närmaste åren. Utrednings- och planeringstider är så pass långa. Även om vi börjar utreda nu är det långt kvar innan något kan vara färdigt.

Några mer konkreta löften än att Hamnbanan kan börja byggas 2013 gav inte infrastrukturministern, som vill invänta remissvaren under våren på Trafikverkets utredning.

”Klokt med spår till flygplatsen”

Om alternativ finansiering sa hon att den kommande trängselskatten är ett exempel på just det. När det gäller offentlig-privat finansiering stängde hon inte dörren, men hävdade att staten lånar upp kapital billigare än någon annan och att det finns gränser för hur många infrastrukturprojekt det finns byggkapacitet för samtidigt.

-Men jag är inte den som är den. Det finns fortfarande många stora projekt att fundera över.

Det närmaste ett besked som Catharina Elmsäter-Svärdh gav om ny tågförbindelse till Borås var när hon ”tänkte högt” att ”det vore klokt med spårbunden trafik till flygplatsen”.

GÖSTA LÖFSTRÖM

Finansminister Anders Borg ser ljuset för Europa. Foto: Johan Oedmann

Efter EU-nämndens sammanträde i riksdagen, där Anders Borg (M) redogjort för regeringens inställning inför EU:s finansministermöte den 20 februari, var hans budskap försiktig optimism för Europas affärer, även om finansministern själv inte ville ta de positiva orden i sin mun.

Europaportalen är en webbtidning om EU, som bevakar Europa från Stockholm och Bryssel och dagligen följer händelseutvecklingen med nyheter och fördjupning

Ingen statsbankrutt

-Ur den allmänna synpunkten nu när vi ser att ECB har gjort väldigt breda insatser och när vi ser att regeringarna i Italien och Spanien börjar göra kraftfulla strukturreformer, då får man dra slutsatsen att pessimismen i Europa backar tillbaka. Den väldigt negativa riskbedömning som låg under hösten börjar nu avföras, refererar Europaportalen.

Åtgärderna slår igenom

-Det är den centrala slutstaten även för svensk del, sade Anders Borg till de församlade journalisterna.
Därefter gav finansministern ytterligare ett besked på den ljusare delen av skalan:

-Grekland kommer inte att gå i statsbankrutt. Det är slutsatser som följer av att avtalet med den privata sektorns medverkan går framåt. Skriver man där ner de befintliga obligationerna med 60 till 70 procent så ingår naturligtvis i det avtalet att de kvarstående obligationerna garanteras av de internationella organisationerna, sade Borg.

Är det värsta över för euroländerna?

-Jag tror att det första halvåret i år blir tufft. Det tar tid innan den här typen av stora processer vänder. Men det faktum att vi ser fler av de stora länderna, framförallt Italien, göra omfattande pensionsreformer och avregleringar av transport-, bank- och försäkringssektorn, det är klart att det gradvis slår igenom, sade Borg till Europaportalen.

Påtagligt mindre risk

-Nu har vi tagit rätt tuffa beslut för banksektorn under hösten för att de ska börja marknadsvärdera sina tillgångar och därefter rekapitalisera sig. När det sker i samband med att Europeiska centralbanken lägger ut sina breda åtgärder, så är risken i dag påtagligt mycket mindre än vad de var i oktober och november att det grekiska bekymren går vidare till italienska och franska banker.

Ser vi ljuset i tunneln?

-Vi ser snarare att det är pessimismen som ger vika än någonting annat. Jag tror man ska vara lite försiktig med vilka bedömningar man gör. Vi hade ett exceptionellt riskläge under hösten, där rena undergångsscenarion inte hade en negligerbar sannolikhet. Vi kunde mycket väl ha hamnat i en situation som påminde om den vi hade hösten 2008. Den risken har dramatiskt minskat – där kan man se pessimismen ge vika.

I förbifarten nämner finansministern att den svenska tillväxten sannolikt bara blir runt 0,5 procent i år. Ändå är han optimistisk. Anders Borg räknar på fingrarna och nämner sju orsaker till att det värsta kan vara över.

Solid amerikansk återhämtning

-Den grekiska risken för det europeiska banksystemet är väsentligt mindre, Europeiska centralbanken har vidtagit åtgärder, privatsektorsförhandlingen går mot sitt slut, italienska regeringen har vidtagit åtgärder ihop med den spanska, vi ser en solid amerikansk återhämtning och vi har en asiatisk ekonomi där den kinesiska regeringen nu tycks vara övertygad att man kan ha en tillväxttakt som är relativt hög även under 2012. Sammantaget gör det att riskbilden har förskjutits på ett påtagligt sätt bort från pessimism.

Tror du att det vänder för Europa i sommar? frågar Europaportalen.

En lättnadens suck

-Huvudbilden är att pessimismen ger vika. För hushåll och företag är det en lättnadens suck om man kan avskriva rena undergångsscenarion.

GÖSTA LÖFSTRÖM

Roger Strömberg på BRG är nöjd med de strategiska etableringarna men inte med nyföretagandet i Göteborgsregionen. Foto: Marie Louise Aaröe

När BRG med 13 medlemskommuner summerar vad man kallar ”kvalificerade investeringar”, företag med mer än tio anställda, med någon relation till forskning samt verkande i branscher som stödjer regionens prioriterade kunskapsområden, så hade man diskussion med hela 74 sådana etableringar och 55 av dem etablerades under året, helt enligt plan. Norska företag leder just nu ligan när det gäller etableringar i regionen.

Viktiga motorer

-Mycket av detta är kopplat till transporter och logistik, där Göteborgs Hamn är en stark motor när det gäller att attrahera nya regionala huvudkontor berättar Roger Strömberg, som är chef för Etablering- och investerarservice vid BRG.

Han pekar också på Life science-verksamheter på Medicinareberget i Göteborg och ICT/Visualisering vid Lindholmen Science Park som viktiga motorer.

Andra stora tillväxtområden i Göteborgsregionen är Affärsdriven miljöutveckling, Design & Marknadsföring och Fordonsindustri.

BRG har en hel palett av verktyg för att göra det lättare för nyetableringar. Bland annat finns lättillgänglig information i Markdatabasen, där hugade etablerare kan hitta både ledig tomtmark och lediga lokaler.

Lågt nyföretagande

Om regionen ligger bra till för större och strategiska etableringar så ligger den lågt när det gäller rent nyföretagande. Medan t ex Stockholm redovisar 15,4 nyföretagare per 1000 invånare och år och Malmö 12,8, så ligger Göteborg på endast 12,3.

Stora insatser görs i Göteborgsregionen för att öka nyföretagandet. Bland annat har BRG under de senaste åren etablerat projektet “Mind your own business”, som stimulerar nyföretagande och har fått ett positivt utfall.

-Vi måste också ha en väl fungerande mottagningsapparat ute i kommunerna. Det går framåt, i rätt riktning, men det går alldeles för långsamt, säger Roger Strömberg.

I höstas samlade BRG politiker och tjänstemän från sina medlemskommuner i syfte att få dem att göra egna handlingsplaner. Allt för att förbättra företagsklimatet i Göteborgsregionen.

-Vi har verkligen försökt göra något åt det, säger Roger Strömberg.

Kommunranking

De 13 BRG-kommunerna låg i Svenskt Näringslivs kommunranking när det gäller företagsklimat så här förra året: Plats 12 i riket Härryda (-4 placeringar från året före), 27. Partille (+13), 43. Kungsbacka (-2), 50. Alingsås (-27), 61. Öckerö (-7), 62. Mölndal (-35), 77. Lerum (-15), 88. Stenungsund (-13), 97. Göteborg (-27) (sämst bland storstäderna), 141. Kungälv (-22), 163. Tjörn (-21), 227. Ale (-59), 232. Lilla Edet (-3).

Alla BRG-kommuner utom Partille backade således relativt andra kommuner.

GÖSTA LÖFSTRÖM

Ola Blomqvist, överläkare och forskare, och Christina Fält, socionom vid Resurscentrum, Capio Lundby Närsjukhus, är överens om de goda resultat EBBA-metoden ger vid behandling av alkoholproblem.

-Det är en underbehandlad sjukdom, säger Ola Blomqvist, överläkare och specialist inom allmän psykiatri samt forskare. Fem procent är beroende av alkohol.

Capio Lundby sjukhus erbjuder behandlingsprogrammet EBBA ”Evidens Baserad Behandling vid Alkoholberoende” till företag med personal som har problem och även till enskilda. Behandlingen följer rekommendationerna från Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och Statens missbruksutredning.

Ökad behandling önskevärt

Genom åren har olika utredningar gjorts om och hur man behandlar alkoholberoende. Sammantaget kan konstateras att det sker för lite behandling.

Målet med behandlingsprogrammet EBBA formuleras tillsammans med varje enskild person. Det kan handla om att uppnå stabil nykterhet eller så låg alkoholkonsumtion att det anses vara medicinskt säkert. Syftet är ökad psykisk och fysisk hälsa.

-Det finns medicinsk och psykologisk behandling, råd och mediciner att tillgå. Många traditionella metoder är emot medicinering. Vi tycker att medicinerna används alldeles för lite. Det är absolut värt att pröva. Antabus medför obehag vid intag av alkohol, Naltrexon och Campral motverkar alkoholsug.

Enskild behandlingsmetod

Vi använder återfallsprevention, en samtalsmetod som innebär ett stöd till förändring genom personliga enskilda samtal, berättar Christina Fält, auktoriserad socionom. Vi är lyhörda och arbetar tillsammans utifrån varje persons enskilda önskemål. Det är inte alla som passar eller trivs med att ingå i grupp. Här skapar vi ett program utifrån vad som passar varje person. Man kanske inte vill bli nykterist men vill förändra sitt alkoholbeteende.

-Vi börjar alltid med kunskap om vad alkohol gör med kroppen, framgångsrika tidigare förändringar och vad en rimlig målsättning är. Att få prova sin egen tanke och förhoppning gör det lättare att ta rätt steg. Att reflektera över olika situationer och inse att man kan leva ett kul liv även utan alkohol.

Behandlingen görs enskilt och i öppenvård, vilket innebär att personen kan fortsätta arbeta och vara kvar i sin normala hemmiljö.

Goda resultat

-Ofta möter vi människor som nästan aldrig tidigare har sökt hjälp. Ju tidigare behandling sätts in desto bättre resultat, säger Christina Fält. EBBA-metoden visar på stor framgång. De som påbörjat behandlingen har i genomsnitt halverat sin alkoholkonsumtion och de som fullföljt har ännu bättre resultat.

I behandlingspaketet ingår bland annat  fem besök hos specialistläkare och tio besök hos beteendevetare samt telefonkontakter vid behov. Behandlingstiden kan variera mellan cirka 6 och 12 månader.

MARIE LOUISE AARÖE

Båtsommaren närmar sig och många utställare på Båtmässan noterade affärsmässiga framgångar, även om besökarantalet minskade. Foto: Gösta Löfström

En lysande affärer: En båt i miljonklassen såld direkt på mässgolvet.
Femton inbokade provkörningar av samma båt. Fyra andra redan sålda.

-För oss har året börjat fantastiskt bra, säger Jessica Bernström på Eliassons Båtvarv i Varberg, en av många nöjda utställare på Båtmässan i Göteborg.

Så summerar Båtmässan årets upplaga av utställningen på Svenska Mässan som, trots ett tapp på 18 procent, lockade 66.200 besökare.

-Det är förstås tråkigt, men inte oväntat. Orsaken finns med all sannolikhet i den ekonomiska oro många upplever i euro-krisens spår, tror Bengt Wallin, som är mässansvarig.

-Däremot är det, mot den bakgrunden, anmärkningsvärt att de flesta utställare rapporterar om en affärsmässigt bra eller mycket bra mässa. Årets Båtmässa hade samlat 325 utställare och var ytmässigt något större än fjolårets. Totalt visades 407 båtar, varav 21 världspremiärer. Eliassons Båtvarv i Varberg visade både segel- och motorbåtar. Varvet har tidigare ställt ut tillsammans med andra men satsade i år, för första gången, på en egen monter.

-Ett mycket bra beslut, menar Jessica Bernström. Att det var färre besökare var inget vi tänkte på. Huvudsaken för oss var att vi fick många seriösa kontakter.

Hon upplevde störst intresse för en helt ny fransk utombordarebåt.

Fördel för kapitalstarka

-Utombordsmotorn gör att man får mer plats. Båten har hela sex bäddar, vilket lockat många, säger Jessica.
Prislappen, strax under en miljon, avskräckte inte. Eliassons Båtvarv sålde ett exemplar direkt på mässgolvet.

-Och vi har bokat in 15 provkörningar efter mässan. Jag räknar med att göra fler avslut. Dessutom har varvet redan sålt och levererat fyra andra båtar, i prisklasser mellan 200.000 och 500.000 kronor.

-Det handlar om kapitalstarka kunder som värdesätter en snabb leverans, vilket de kan få nu.

Fr v Anders Birgersson, Walter Fortgens, Johan Trouvé, Per Olsson och Staffan Zackrisson. Foto: Gösta Löfström

En tydlig svensk industripolitik och varför inte ett industripolitiskt råd, precis som det finns ett finanspolitiskt. Det var några önskemål, riktade till regeringsnivå, som framfördes när Handelskammaren hade framtidsmöte om Fyrbodal. Annars handlade det mest om vad man kan uträtta själv regionalt, lokalt och i företagen.

Tillverkningsindustrin är en mycket stor del, cirka 17 procent, av arbetsmarknaden i den västsvenska delregionen Fyrbodal. På den privata sidan närmast följd av handel, cirka 12 procent, men totalt sett slagen av vård, omsorg och sociala tjänster med omkring 18 procent. Andelen högutbildade är lägre i Fyrbodal än i både VG-regionen och riket, ohälsotalet är högre och arbetslösheten är just nu uppe i 17 procent.

Den samlade bedömningen var att industrin även fortsatt måste vara en viktig del och motor i regionen. Det är där kompetensen, erfarenheten och möjligheterna finns.

Det  välbesökta mötet om Trollhättans och Fyrbodals framtid hade Västsvenska Handelskammaren arrangerat vid Saab-museet i Trollhättan mot bakgrund bland annat av det hårda slag som konkursen i Saab Automobile är för området.

-Det är viktigare än någonsin att alla som leder utvecklingen i Fyrbodal samlar sig för att påverka framtiden. Utveckling, tillväxt och framtidstro är en utmaning för hela regionen, säger Handelskammarens vd Johan Trouvé, som också påminde om att varje industrijobb genererar 1,4 jobb inom tjänstesektorn

Fyra tungviktare samlade

Till en diskussionspanel hade han samlat fyra företrädare för några av Fyrbodals mest betydelsefulla industriföretag:

*Staffan Zackrisson, vd för Volvo Aero i Trollhättan, som tillverkar komponenter till framför allt flygplansmotorer och har 3000 anställda, varav 2200 i Trollhättan.

*Anders Birgersson, vd för börsnoterade VGB Group i Vänersborg, som tillverkar främst släpvagnskopplingar, omsätter 1,2 miljarder, har egen verksamhet i 13 länder, totalt 500 anställda, varav 200 i Vänersborg.

*Per Olsson, vd Preemraff i Lysekil, som raffinerar hälften av all bensin som säljs i Sverige vid två raffinaderier, Lysekil med 550 anställda och Göteborg med 250.

*Walter Fortgens, vd Pininfarina i Uddevalla, bilfabriken som tillverkar Volvos cabrioletmodell C70, men som ska upphöra med det i mitten av 2013 och som letar ny industriell verksamhet.

Fyllda orderböcker

Om nuläget vittnade Staffan Zackrisson på Volvo Aero om fyllda orderböcker, Anders Birgersson på VGB om en just nu litet trög marknad, men på sikt ganska ljusa tider, Per Olsson på Preemraff om ingen ökning i efterfrågan på olja och Walter Fortgens om ett helt annat perspektiv än de övriga:

-Vi står inför en nedläggning, men arbetar med att göra ett omtag med helt nya utmaningar i vår fabriksanläggning, vilket är få förunnat att göra.

Alla fyra vittnade om goda tider i befintlig verksamhet på både fem och tio års sikt, även om det också för Preemraffs del kräver nysatsningar, på biobränsle och fokus på att vara uteslutande ett drivmedelsraffinaderi.

Ingen av de fyra företagsledarna trodde dock på någon större tillväxt av nya arbetstillfällen. Dock tillgång på lediga tjänster i takt med stora pensionsavgångar.

Åter till behovet av en industripolitik. Parterna var överens om behovet av långsiktighet, både i industripolitiken och i energipolitiken.

Det saknas en vision

-Jag upplever nog intresset från politikerna som genuint, men det saknas en industriell vision på regeringsnivå, säger Walter Fortgens. Vart vill man nå med landet och hur ska vi komma dit?

-Vi saknar långsiktiga spelregler för energibranschen, en långsiktig energipolitisk överenskommelse, säger Per Olsson.

-Industrin är fortfarande en viktig hörnsten som skapar bestående värden, säger Anders Birgersson och Staffan Zackrisson betonar det alla instämmer i, att utbildningsfrågorna är helt centrala för att Sverige ska ha en bra konkurrenskraft. Förmågan att gå från forskning till produkt är också helt avgörande.

Sammantaget var det infrastrukturen – möjligheterna till regionförstoring och chansen för både Trollhättan och Uddevalla att på sikt ingå i Storgöteborg, samarbete över alla typer av gränser och energifrågor som lyftes fram. Bland tillgångarna i regionen nämndes den stora samlade kompetensen och erfarenheten från industrin och inte minst närheten till Norge.

Får inte sätta oss på läktaren

-Det är viktigt att vi har en samlad känsla, att vi alla aktivt bidrar och att vi inte sätter oss på läktaren, sa Walter Fortgens. Initiativets makt är stor, fyllde Anders Birgersson i. Och Staffan Zackrisson betonade att den yttersta nyckeln är entreprenörskapet och säljandet.

Johan Trouvé avslutade med att citera några utländska kommentarer om de svenska och västsvenska hoppingivande tillgångarna; ”miljötänk i blodet, systematik- och organisationsförmåga och ett stort industriellt och processtekniskt kunnande”.

GÖSTA LÖFSTRÖM

Sven Atterhed drog fullt hus vid frukostmötet, här flankerad av arrangörerna Karl Malmström, vd Connect Väst, och Christina Aspenstedt, kontorschef Almi i Göteborg. Foto: Gösta Löfström

Att skaffa en spjutspetskund som är beredd att pröva och betala tidigt för leveranser är ett bra sätt att finansiera ett nystartat företag. Det hävdar företagsutvecklaren, affärsängeln och vd-mentorn och Sven Atterhed. Vid ett frukostseminarium i Göteborg talade han om kreativa finansieringsmöjligheter.

Det är Connect Väst och Almi Företagspartner Väst som arrangerar en rad frukostmöten i vår med ämnen som lånefinansiering, ägarkapital och bidrag till forskning och utveckling. Men det första mötet handlade om kreativa (alternativa) finansieringsmöjligheter, eller som den här morgonens föreläsare Sven Atterhed hellre kallar det, kreativ resursanskaffning,

-Allt är nämligen inte pengar. Nystartaren har oftast både begränsade resurser, osäker verksamhet och begränsade kunskaper.

Bra med spjutspetskund

Mot bakgrund av hur svårt det kan vara för nystartare att få extern finansiering från etablerade kreditgivare talade Atterhed bland annat om möjligheter som kund- och leverantörsfinansiering och partnerskap i utvecklingsarbetet.

-Till exempel gäller det att ha en första kund innan man gör sin grej, då behöver inte innovationen hamna på hyllan. En spjutspetskund, som är beredd att prova produkten före alla andra, ger pengar in, men också någon att prata med.

Många tog tillfället att prata litet extra med veteranen Sven Atterhed.

-Själv ser jag som affärsängel det som en sport att gå in i företag som inte har mer än aktiekapitalet. Resten bygger man med kreativitet efter hand.

-Det gäller att göra klart vilka antaganden affärsidén bygger på och göra dem till fakta. Att köra en affärsplan rakt igenom är ungefär som att bestämma att en ny golfare ska gå in på banan och göra hole in one.

Varar för storbolagstänk

-Bara kreativiteten sätter gränser, säger Atterhed och visar att många av de mallar som nyföretagare möts av är utslag av ett storbolagstänk. De lämpar sig bäst för redan etablerade företag. Det handlar om punkter som ska följas i tur och ordning; idé, affärsplan, finansiering och ”att köra”.

-Nyföretagaren letar sig ofta fram på helt andra vägar, prövar sig fram mot ett mål. Det handlar ofta om att våga, men inte alltid veta. Ändå är sökandet egentligen inte är så ostrukturerat som man kan tro utan ganska logiskt.

-Det handlar om ett successivt lärande, att stegvis lära sig mer och mer.

Pionjär och ängel

Sven Atterhed är mentor för vd:ar i snabbväxande företag och affärsängel med fokus på verksamheter inom service till små och medelstora företag. Han är också känd som medgrundare av The ForeSight Group AB, som varit pionjär på att hjälpa företag i Sverige och internationellt att skapa nya verksamheter genom interna entreprenörer, s k intraprenörer.

Vid frukostmötet hade han med sig ett par företagare som gav exempel från sina verksamheter. Dry Vent Solutions arbetar med krypgrunder och bygger mycket av sin utveckling och tillväxt på just kundintäkter. Det ger också fördelen att man tillsammans hittar fram till en prisbild som motsvarar kundens uppleva produktvärde.

Vinn-Vinn-samarbeten

Från företaget Nimbell, som utvecklar elektriska arbetsfordon, gavs exempel på lönsamma samarbeten, studentmedverkan, seniora rådgivare och leverantörsfinansiering – allt långt från tiggeri, snarare vinn-vinn-situationer.

-Det är bara fantasin som sätter gränser för hur man skaffar sig sina resurser, säger Sven Atterhed.

GÖSTA LÖFSTRÖM

För andra gången träffades företagarna i Högsbo-Sisjön till ett morgonmingel med frukost och möjligheter till nya och utvecklade kontakter.

De första företagen etablerades i Sisjöns industriområde i södra Göteborg redan 1966. I dag finns 1 200 företag med 20 000 anställda i cirka 200 olika branscher – från de största företagen med flera tusen anställda till de små enskilda företagarna.

Roger Strömberg näringslivschef BRG.

Under åren har flera mötesplatser skapats. Bland annat ett frukostmöte en gång i månaden med intressanta företagshållare. Avsikten med den nya satsningen på frukostmingel är att ge en friare möjlighet till nya kontakter. Och det märks, alla pratar med varandra med följden nya spännande kontakter.

Gunnar Bokedal, Karisma Konsult.

Nya initiativ

Föreningen har ca 400 medlemsföretag. Området är expansivt och förändras hela tiden. Företagsområdet beskrivs som Nordens största med en yta på mer än tre miljoner kvadratmeter.

Det finns också en vision om motion för alla. Här sker samarbete med Arkipelagen som startat Sisjöloppets

Susanne Gulin, Uppdragshuset.

Företagskamp. En tävling som har sitt premiärlopp den 6 maj. Det finns olika sträckor, vilket innebär att företagen kan delta med flera anställda med olika ambitioner.

Naturligt för BRG att stötta

-För oss är det naturligt att engagera oss i företagarföreningar som vill bidra till att utveckla företagen på olika sätt, säger Roger Strömberg,

Andreas Härnvi och John Wånsander, IT-Hantverkarna

näringslivschef på BRG, Business Region Göteborg.

-Det mest angelägna för oss är att marknadsföra hela regionen och skapa förutsättningar för företag att etablera sig här. Det innebär att vi också självklart arbetar med olika parter inom detta. Det handlar om företagarföreningar men också om mark, lokaler, myndighetskontakter

Mikael Johansson, Securitas Direct.

och stadsplanering. Vi finns med i alla dessa delar.

Ett hundratal minglade 

Susanne Gulin representerar företaget Uppdragshuset: Arbetar man som egenföretagare kan man bli anställd hos oss. Uppdragshuset har arbetsgivaransvaret och sköter ekonomi och försäkringar och betalar lön till uppdragsgivaren. En perfekt lösning för många som inte vill starta eget.

Mikael Johansson och Anna Hayling, Kontorab.

Hjälper till att nå ut

IT-Hantverkarna John Wånsander och Andreas Härnvi skapar IT-lösningar för små och medelstora företag till ”hantverkarpriser” som de själva säger.

Många företagare missar chansen att nå ut i alla nya olika medier. Man har helt enkel inte tid. IT-hantverkarna kan vara ett alternativ för att lyckas med detta.

Frukostminglet födde många nya tankar och skapade många nya relationer, precis som det ska vara. Det lär bli fler tillfällen.

MARIE LOUISE AARÖE

Charlotte Ljunggren. Foto: Christer Ehrling

Charlotte Ljunggren är idag linjechef för Danmarkslinjerna Göteborg-Fredrikshamn och Varberg-Grenå på Stena Line. Hon är också ansvarig för koordinering av ombordserviceverksamheten i Area Scandinavia. Charlotte har under sina år på Stena Line varit drivande och ansvarig för ombyggnader av fartyg, terminaler och restauranger och har utvecklat Danmarkslinjens erbjudande till resenärer genom nya produkter och koncept. Charlotte tillträder tjänsten som flygplatsdirektör på Göteborg Landvetter Airport den 13 augusti 2012.

-Jag ser fram emot att tillsammans med medarbetare, flygbolag och andra aktörer ta mig an de utmaningar som flygplatsen står inför. Jag kommer att fortsätta att utveckla Göteborg Landvetter Airport och anpassa flygplatsen till den passagerarutveckling som förespås samt fortsätta det framgångsrika samarbetet som flygplatsen har med regionen, säger Charlotte Ljunggren.

Charlotte Ljunggren har 17 års erfarenhet från transport- och reseservicebranschen och har bland annat ansvarat för ett joint venture-bolag tillsammans med Color Line och suttit i Silja Lines ledning med ansvar för linjen Helsingfors-Tallinn. Charlotte arbetade som linjechef på engelska färjerederiet Sea Containers Ltd/SeaCat innan nuvarande tjänst som linjechef på Stena Line. Charlotte är 44 år, född och uppvuxen i Göteborg och bor med sin man och sina två barn i Mölnlycke.