För litet byggande stort problem

KRÖNIKA. Det byggs på tok för få bostäder i Sverige. Faktiskt minst i Europa för närvarande. Det är allvarligt. Det skapar problem för tillväxten och hela samhällsutvecklingen. Och vi riskerar att få en bostadslös generation, dagens ungdomar.

Marie Louise Aaröe är skribent inom bland annat ämnena bygg och arkitektur och delägare i Västsveriges Affärstidning.

-Bostadsförsörjningen och infrastrukturbyggnationen kommer att vara de största samhällsfrågorna framöver. Det säger Gunnar Ivarson, grundare av Wäst-Bygg, Sveriges största familjeägda byggföretag, och sedan många år mycket engagerad i ett flertal sammanhang inom byggbranschen.

Hindren är många

Enligt Industrifakta skulle vi behöva bygga upp till 200 000 nya lägenheter fram till 2015 för att täcka efterfrågan. Årstakten just nu ligger på endast 15 000 till 20 000 nya lägenheter!

-Hindren för byggnation är många. Bristen på kompetens är det stora problemet. Från att ha utbildat 8 000 gymnasieingenjörer per år har vi gått ner till 2 000 högskoleingenjörer. Det går alltså inte att få tag i kompetent arbetskraft. När vi ovanpå detta inte kan erbjuda bostäder till ungdomar som bor i stad A och får jobb i stad B, då blir problemet ännu större.

De höga byggkostnaderna i Sverige är ett annat hinder. Lägenheterna blir helt enkelt för dyra.

-Det beror inte bara på oss byggare, säger Gunnar Ivarson. Samtliga Sveriges kommuner har ett stort ansvar för höga tomtpriser. Hälften av dem har för övrigt bostadsbrist. Och staten har ansvar för höga skatter som gör bostäderna onödigt dyra. Vi klarar att bygga bostadsrätter, men det behövs också hyresrätter. Man måste tänka i en livscykelekonomi och ta ett långsiktigt ansvar.

Ligger före med lean

Nästa stora problem som Sverige står inför är miljonprogrammet, som kräver en upprustning för 225 miljarder kronor. Dessa pengar finns inte.

-Ett bruksvärdessystem skulle gynna hyresrätterna. Det har Finland lyckats med, men det är inte gjort i en handvändning.

Både Norge och Finland ligger före Sverige med ett effektivt byggande enligt Lean production. Med större effektivitet skulle vi kunna sänka kostnaderna med 15 – 20 procent i Sverige, hävdar många.

Det finns ändå svenska byggprojekt som lyckats. Citytunneln i Malmö, för att nämna ett, blev klar drygt ett halvår innan plan och kostade en miljard kronor mindre än budgeterat.

Genom en noggrann planering och mycket nedlagt arbete på förfrågningsunderlaget var alla väl förberedda när klartecken gavs för byggstart. Att projektet blev så lyckat handlar också om den goda kommunikationen mellan alla entreprenörer. När stora projekt misslyckas handlar det ofta om att kommunikationen har brustit. Den ene vet inte vad den andre gör och man uppmärksammar inte i tid problem som dyker upp, vilket kostar både tid och pengar.

Att se på hur omvärlden löser sina problem är kanske inte så fel, även om många länder i övriga Europa delvis har samma problem som vi i Sverige.

”Anlita en arkitekt”

Låt mig byta ämne inom området byggnation. Jag läste för ett par år sedan i ett magasin det goda rådet att ”Istället för att gå till en psykolog, anlita en arkitekt”. Vad säger dessa ord? Jo, hur viktigt det är för oss alla och vårt välbefinnande att känna att vi har en välplanerad miljö, bor rätt, att vi kan trivas och vara stolta över vår bostad. Smaken är olika och förändras med att våra liv förändras över tid.

Man kan undra vad det är som gör att människor trivs. Vad som gör att vissa bostäder och områden är attraktivare än andra. Vem är det som bestämmer vad som är bra? Byggnader som håller över tid både arkitektoniskt och kvalitetsmässigt känns bra. Oavsett om det är de gamla utsmyckade 1800-talshusen eller de gedigna funkisvillorna från 1920-talet.

Bygg- och inredningsinslag i tidningar och TV vittnar om att intresset för våra hem och hur vi bor är mycket stort. Ytterst handlar det om arkitektur och design. Vi lägger ner mycket pengar på att få det fint för att trivas. Då gäller det att också den yttre miljön är genomtänkt och håller måttet. Det handlar helt enkelt om stadsbyggnad.

Hållbarheten fördröjs

Arkitekten Björn Siesjö på Kanozi Arkitekter med kontor i Göteborg och mycket verksam i Malmöområdet har intressanta synpunkter:

-Det är alltför mycket byggentreprenörerna som styr fastighetsutvecklingen, vilket innebär att skapandet av en hållbar stad fördröjs. Både Stockholm och Malmö är förtätade på ett helt annat sätt än till exempel Göteborg. Det anses viktigt för trygghet och harmoni att bygga tätt och i en mänsklig skala med lagom breda gator och hus som har ett varierat uttryck. Hos svenska arkitekter saknas stadsbyggnadskunskapen. Man har oftast mycket tilltro till den enskilda byggnaden.

-Vi kan ta Helsingborg som ett exempel. Där förtätar man staden söderut med utgångspunkt från Campus Helsingborg, den gamla Tretorn-fabriken. Det är en rejäl täthet som vi åstadkommer, men den ger också utrymme för stadens lungor, de gröna stråken.

En genomtänkt stad

Björn Siesjö talar om en blandstad, där funktioner integreras. Otryggheten skapas i de delar som inte är befolkade. Det måste finnas ett förhållande mellan öppet och slutet. En befintlig, väl genomtänkt stad tål att vissa hus byts ut om själva stadsbyggnaden är bra.

-Vi har möjligheten att påverka och välja. I Göteborg har man valt att ge bilarna företräde. Vilket innebär att staden skärs av på olika sätt av trafikleder. I en tät och väl genomtänkt och hållbar stad går det lätt att cykla och promenera, samtidigt som man känner sig trygg.

Arkitektkontoret Archidea i Göteborg har specialiserat sig på att vårda och utveckla den redan byggda miljön och dess omgivningar. Förutom arkitekter finns här även byggnadsantikvarier, trädgårdsmästare och ljusarkitekter i teamet.

Inte alltid konsensus

-All mark i hela världen där människan har satt sina spår blir automatiskt kulturmark, säger Christina Östergren, arkitekt och delägare i Archidea. Innan man påbörjar ett projekt är det viktigt att ta reda på vad som har funnits på platsen tidigare. Vet man det kan man sedan välja. Detta gynnas av att många olika kompetenser ser på ett område.

Ibland kräver platsen en skyskrapa. I andra sammanhang är det helt fel. Det viktiga är att vara lyhörd för miljön och känna in den.

-Den tid är förbi då den store arkitektgurun skapade ett monument. Ska man genomföra ett stort projekt på ett bra sätt är det viktigt med ett team, som består av olika kunskaper och som har en prestigelös hållning.

-Det måste finnas folk som vågar, vill och får. Det måste inte alltid råda konsensus i gänget. Det är teamet som ska lyfta visionerna och i Sverige måste vi torka bort den lutheranska dräkten och våga sticka ut, säger Christina Östergren.

Handlar om möten

Kommunerna har ett stort ansvar. En stadsarkitekt eller ett arkitektteam måste få mandat att åstadkomma något över tid och med gedigen kunskap få möjlighet att genomföra sina tankar.

-Arkitektur handlar om möten mellan människor, kulturer, detaljer, material, den befintliga miljön och den tänkta miljön, säger Christina Östergren.

Löser man dessa möten på ett bra sätt blir det vackert och trivsamt – och man slipper kanske anlita psykolog.

MARIE LOUISE AARÖE

ml@fyren-pr.com