Framtiden kräver nytt ledarskap

KRÖNIKA Vi står inför ett paradigmskifte och upplever genomgripande förändringar likt det som många tidigare generationer har upplevt, t ex övergången från bondesamhället till industrisamhället. Vi har upplevt inträdet i informationssamhället och med stormsteg är vi på väg in även i den nya ekonomin!

Första gången jag hörde talas om det nya informationssamhället var under 80-talet. Jag förstod lite. Nästa gång var 1994 då vi i mitt företag tittade på Internet. Observera tittade, vi förstod inte då heller så mycket. Men nu tog det fart. Detta var 15 år efter att jag första gången hörde talas om informationssamhället. I dag är den moderna informationsteknologin en självklar och naturlig del av vårt liv.

Första gången jag hörde talas om den nya ekonomin var år 2000. De nya IT-företagen stormade in och man pratade om en ny ekonomi som nu skulle regera. Vad det handlade om förstod nog få och det blev inte som man trodde. Men det var knappast fel. Det som dessa visionärer och entreprenörer iscensatte var det som vi idag står inför. De var bara ute lite för tidigt.

Men nu är den nya ekonomin här. År 2016 står vi i Sverige inför faktum att det gamla ekonomiska systemet och tankesättet nog bör uppdateras (lätt uttryckt). Stefan Ingves kämpar med sina inflationsmål. Känns lite som kejsarens nya kläder. Många är kritiska men han får hållas.

I det nya tankesättet är inflationsmål över huvud taget inte aktuellt. Vi har Japaner som kämpat och kämpat under årtionden och vad har det lett till? Absolut inte till en bättre ekonomi för dem. Japanerna har just varit experter på det nya. Effektivisering som genererat många varor till mycket bra priser. Genom deras tankesätt har priserna inte gått upp utan istället ständigt tryckts ner. Alltså fullständigt mot alla gamla principer.

I den gamla ekonomin trodde vi att alla varor och tjänster kommer att bli dyrare och dyrare, vilket bidrar till inflation. I den nya ekonomin blir de flesta varor och tjänster allt billigare och ändå samtidigt mer utvecklade. Samtidigt kommer fler människor att ta del av en ekonomi med vinst. Vilka följder kommer detta att få? Jo att de gamla systemen krackelerar. Samtidigt som det ger otroligt många möjligheter för enskilda människor. Delningsekonomin är en av yttringarna av den nya ekonomin. Egna initiativ som Über (taxi) och Airbnb (bostadsuthyrning), GoMore (biltjänster) är strålande exempel. Fler finns och fler är på gång.

Den moderna tekniken gör det möjligt inom en mängd områden att hitta kunder, verktyg och ett helt nytt tänkande. Det innebär att våra egna önskningar utmynnar i företag som vi vill förverkliga, men inte som det alltid har varit. Visst skälver det. Det är säkerligen en mängd människor som skakar i detta nya paradigmskifte, men inte alla. Inte vi som ser helt nya möjligheter.

Paradigmskiften har alltid medfört oro och frustration och en önskan för många att gå tillbaka till det gamla och trygga. Vi har exempel från början av 1900-talet, då ett stort steg togs från bondesamhället till industrisamhället. Det skapade frustrationer som utmynnade i första världskriget och därefter andra världskriget.

Parallellerna finns tyvärr idag. Många människor söker sig till en ”gammal trygghet” precis som på 20- och 30- talen. Den stora och viktiga frågan är vart ledarskapet har tagit vägen? Vi ser den ena ”politikergalningen” efter den andra locka människor, oroliga människor som tar till sig budskap om isolering, att gå tillbaka till det som var förr, protektionism och att stänga in sig.

Låt oss inte fastna i de gamla tankesätten och hos de nya protektionistiska ledarna. Vi bör verkligen lära av läxan och ha fått nog. Vi måste hitta de ledare som beskriver framtiden, som vill visa vägen och leda oss alla in i ett nytt samhälle med oändliga möjligheter för alla på ett helt nytt delaktigt sätt än tidigare.

Det ledarskap som nu krävs, inte bara inom politiken utan minst lika mycket inom näringslivet, blickar framåt. Den nya tiden – som redan är här – kräver ett digitalt ledarskap och styrning på ett helt nytt sätt. Amerikanska miljardföretag har gått i konkurs för att de gamla ledningarna inte förstått en ny verklighet och organiserat sig därefter. Och nya företag, präglade av en digital utveckling, har skapats och vuxit med hjälp av helt andra strukturer och inte minst en annan syn på människor, medarbetare och utveckling.

Vårt grannland Danmark har insett verkligheten och tar greppet;

”Vi ska inte försöka använda gamla stela skatteregler på delningsekonomiska koncept. Istället kan detta bli föremål för jobb och tillväxt” säger skatteministern Karsten Lauritzen (Venstre) till Politiko.dk

Jag hoppas på att vi framöver får de inspirerande ledare inom både företag och politik som skapar berättelsen om det nya spännande samhället som knackar på vår dörr.

MARIE LOUISE AARÖE