Ljus i tunneln på väg bli realitet

Om mindre än fyra år ska järnvägstunneln genom Hallandsås vara klar för trafik. Sista två tredjedelarna av det andra tunnelröret återstår att borra. Och projektet lär – trots alla motgångar och skandaler genom åren – inte bli dyrare än andra stora infrastrukturprojekt i Sverige!

Tunneln är en viktig länk i hela den västsvenska infrastrukturen och avgörande för både Skånes, Hallands och Västra Götalands utveckling.

Tunnelborrmaskinen Åsa i aktion. Observera med vilken precision maskinen nådde fram vid genombrottet på Båstadsidan av åsen. Foto: Staffan Andersson

Efter åratal av motgångar, kostnadsfördyringar och miljöskandaler ser det verkligen ut som om tunneln ska bli verklighet. Det östra tunnelröret blev klart för ett år sedan. I mars i år återupptogs de tidigare avbrutna arbetena med det västra röret, som nu borras från söder, från Förslöv mot Båstad.

-Jag känner tillförsikt. Vi har en väl fungerande metod som både bygger en tät tunnel och klarar de hårda miljökraven, säger Trafikverkets projektchef Per Rydberg. Foto: Staffan Andersson

-Med erfarenheterna från det första röret har vi förfinat och utvecklat arbetsmetoderna. Därigenom kommer vi att kunna öka produktionstakten, säger Trafikverkets projektchef Per Rydberg.

Om tre år beräknas det hela bli klart. Tunnelgenombrottet nära Båstad, i det andra röret, beräknas till årsskiftet 2013/2014. Efter installation av räls och järnvägens alla signaler och säkerhetsfunktioner ska det bli trafikstart under 2015. Rören är 8,7 kilometer långa vardera. Mellan huvudtunnlarna byggs dessutom 19 tvärtunnlar med högst 500 meters avstånd för kontakt mellan de båda rören och för möjlighet till evakuering i händelse av olyckor.

Kapacitet mer än hastighet

Vitsen med tunneln genom Hallandsås är framför allt en fyrdubblad transportkapacitet. Inte, som ofta förmodas, några få minuters tidsvinst för tågen. I dag klarar det kurviga och backiga enkelspåret över Hallandsås mellan Båstad och Förslöv tre till fyra tåg i timman och godståg med total vikt om upp till högst 800 ton. Dock inte när snö eller höstlöv gör rälsen hal. Alla tunga godståg måste idag ta omvägen över Halmstad – Markaryd – Hässleholm.

Den nya dubbeltunneln gör det möjligt att köra upp till 24 tåg i timman, där tågen kan väga upp till 1600 ton eller med dubbla lok hela 3200 ton. Persontågens hastighet kan öka från som mest 80 till 200 kilometer i timman. Dessutom förbättras säkerheten när 20 plankorsningar längs sträckan byggs bort.

Det är från södra arbetsplatsen vid Förslöv som det västra (här vänstra) tunnelröret nu borras. Det östra är klart. Foto: Ulf Johansson

Åren 1992 – 1995 präglades av det första men misslyckade försöket att ta sig igenom Hallandsås. Åsen är ingen rullstensås utan en s.k. urbergshorst med omväxlande stenhårt och mjukt berg och eroderade, söndervittrade massor. Och därtill massor av vatten med ett tryck på som mest 15 bar. 1996 – 1997 fortsatte mardrömmen med inläckande vatten samt skandalen kring det giftiga tätningsmedlet Rhoca Gil, som läckte ut i naturen.

Från vision till verklighet

Sedan åsen åter friskförklarats användes åren 1998 – 2003 till eftertanke. 2004 – 2005 förstärktes organisationen och det skedde en nystart. Från nu och fram till 2015 beskrivs som en tid då man går från vision till verklighet med en nygammal entreprenör, Skanska i samarbete med franska tunnelexpertföretaget Vinci.

Just nu förbereds nedfrysningen med kalciumklorid av den svåra och lösa 200 – 300 meter långa Möllebackzonen, dit borrmaskinen ska nå under 2013. Samtidigt börjar de framtida trafik- och signalsystemen att planeras.

Något om borrningsarbetet:

350 personer av tolv olika nationaliteter är engagerade i bygget, som pågår 24 timmar om dygnet. Borrmaskinen Åsa, som är tolv meter lång, har ett borrhuvud med kuttrar som roterar. Den tar spjärn i den tunnelinneslutning av betongsegment som den monterar efter sig hela tiden. Varje betongring består av åtta segment. Totalt går det åt 41.000 segment. Alla är redan tillverkade och klara för montering i tunneln.

70 procent av de båda huvudtunnlarna genom åsen är klara. Drygt 5 kilometer återstår att borra. Foto: Ulf Angberg.

Lösgjorda massor ur berget transporteras ut ur tunneln med ett transportband som går bakåt, rakt igenom borrmaskinen. En stor del av massorna ska användas för att återskapa terrängen utanför tunnelmynningen. Inträngande vatten i tunneln forslas i rör ut till ett reningsverk i Förslöv, justeras till pH-värde 7 och släpps därefter ut i Skälderviken.

Läget vecka 34 i slutet av augusti:

Borrmaskinen har nu byggt totalt 580 ringar i det västra röret, motsvarande 1276 meter. Åsa befinner sig i Flintalyckeområdet, ett område med gnejs och amfibolit. Grundvattnet väntas bli påverkat på liknande sätt som när maskinen passerade området förra gången, med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker. Därför har tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken påbörjats.

Vid Möllebackzonen har för närvarande 20 av totalt 24 borrhål gjorts för den stundande nedfrysningen i det blivande västra röret, vilket kommer att underlätta tunnelborrningen.

Modell av tunnelborrmaskinen.

Dyrt men inte dyrast

Projektet Hallandsås, som på 90-talet, före alla motgångar, bedömdes kosta ett par miljarder kronor, bedöms nu få en slutnota på 10,5 miljarder. Det kan jämföras med Citytunnel i Malmö 9,45 miljarder, den svenska delen av Öresundsbron 14 miljarder eller Botniabanan 14 – 16 miljarder.

Tunneln genom Hallandsås är en del i en stor vision för framtidens järnvägstransporter mellan Sveriges tre storstadsområden, men också mellan Norge och Danmark. Det ligger bland annat på ett par väst- och sydsvenska kommuner att bidra till att kvarvarande flaskhalsar byggs bort.

GÖSTA LÖFSTRÖM

Alla betongsegment som bildar tunnelns innerväggar är gjutna och klara. De ännu omonterade väntar vid arbetsplatsen i Förslöv på att föras in i tunneln. Foto: Gösta Löfström.