Tyskans kris i svenska skolan kan bli näringslivets kris

Metta Fjelkner och Tobias Krantz slår ett slag för minst tre språk i skolan, här på Bokmässan i Göteborg. Foto: Gösta Löfström

Tyska språket genomlider en kris inom den svenska skolan. Detta samtidigt som Tyskland är Sveriges främsta handelspartner och näringslivet inte lär kunna göra affärer med mindre och medelstora tyska företag utan just kunskaper i tyska.

Seminariet ”Moderna språk som framgångsfaktor” vid Bokmässan i Göteborg fokuserade just på tyska språket, vilket var både sakligt motiverat och passande med tanke på Bokmässans övergripande tema kring tyska språket och litteraturen.

Lagom till Bokmässan presenterades också undersökningen ”Språk – en väg in i arbetslivet”. Bakom den står Svenskt Näringsliv och Lärarnas Riksförbund.

-Slutsatsen är att det finns all anledning att satsa på ett tredje språk i den svenska skolan, alltså ett språk utöver svenska och engelska, säger Metta Fjelkner, ordförande i LR, och Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning, innovation vid Svenskt Näringsliv. Dock är det inte självklart vilka språk som är de viktigaste moderna språken. Är det tyska, franska, spanska eller något annat?

Den svenska ekonomin är beroende av handel med många länder som inte har engelska som sitt första språk och det är därför viktigt att utbildningssystemet satsar på ett tredje språk. Genom goda språkkunskaper kan Sverige som land dra maximal nytta av exportmöjligheterna, något som genererar tillväxt och välfärd, konstaterar rapporten.

Halverade tyskastudier

*Endast 19 procent av eleverna i grundskolans åk 9 läser tyska, vilket är en halvering på drygt tio år. I gymnasiet har bara drygt nio procent av elever med slutbetyg också betyg i fortsättningstyska.

*42 procent av de medelstora företagen ställer krav på ett tredje språk för anställning. I storföretagen (fler än 200 anställda) är siffran 33 procent, och i småföretagen (färre än 50 anställda) sex procent.

*66 procent av alla företag anser att språkval bör uppmuntras genom s.k. meritpoäng vid godkända betyg.

*37 procent av företag med internationella affärer anser att tyska är viktigaste språket för skolan att prioritera.

*Vart tredje företag som anger att språkkunskaper är ett krav för anställning anser att unga personer i stor utsträckning överdriver sina språkkunskaper vid rekryteringen.

*En tredjedel av företagen anser att förbättrade språkkunskaper skulle kunna stärka den egna verksamheten.

Riskerar missa affärer

Debatten kom att kretsa kring ökade krav på baskunskaper i skolan, föräldrars ansvar att vägleda sina barn i livsvalen, läraryrkets status och möjligheter och opinionsbildning gentemot både politiker och barn/ungdomar när det gäller betydelsen av språkkunskaper i allmänhet och tyska i synnerhet.

Författaren Håkan Nesser ansåg att man borde kunna kräva tre språk för tillträde till högre studier.

-Man missar framför allt affärer med de mindre företagen i ett annat land om man inte kan diskutera med dem på deras eget språk, menade Kjell M Torbjörn, språkkännare, tidigare chef vid Europarådet och författare till boken Destination Europa.

Reser men läser inte

Debattledaren Marianne Rundström tyckte att det är märkligt att dagens ungdomar ”reser över hela världen och ändå läser de inte språk”.

GÖSTA LÖFSTRÖM